Vintersolståndet, en välgångsönskan

Förr i tiden, när människor var mer beroende av naturen för sin överlevnad än vi är idag – åtminstone inbillar oss att vi är – så firade man högtider som sammanföll med solens placering i förhållande till jorden under året.

Yule var en av dem och den inföll den 21:a eller 22:a december. Idag kallar vi det för ”Vintersolståndet”, alltså den dag då solen står om lägst på himlen. Det är ingenting vi firar, kanske uppmärksammar, men det utgör i alla fall början till ett nytt årsvarv för solen. Julen står för dörren och det är den vi fäster större uppmärksamhet på. Lägg märke till likheten i namnen; Yule och Jul, bara det att julen infaller två dagar senare .. Namnet ”jul” har säkert kommit av föregångaren ”yule”, som var den hedniska beteckningen för samma högtid.

yule_tide

Eftersom solen är källan till det liv som finns på jorden, så tycker jag att det är någonting jag vill uppmärksamma. Då firar jag genom att göra en liten ”välgångsritual”, eller vad man vill kalla det. Dels uppmärksammar jag universum och solen, men också naturen som ger oss det vi behöver bara vi ber om det.

Samtidigt skänker jag mina nära vänner en tanke genom att ta med dem i min önskan, de må vara två-eller fyrbenta eller gamla som unga.

Det första jag gör är att plocka ihop örter som för mig symboliserar just välgång; En, tall, salvia, björk och svarta vinbär. Enen för att den är ”seg” och långlivad, tallen står för ”rikedom” och stolthet för mig, salvian använder man för att mota bort negativa energier, björken för sin livgivande sav och svarta vinbär för hälsa.

En sten eller amulett används för att rista (eller skriva) in ”välgångsrunan” på och runt den knyter jag sedan ett vackert grönt band. Jag lägger sedan ner allting i en glasskål, tänder ett ljus där jag också har ristat in välgångsrunan i stearinet. På ett papper har jag skrivit ner det ord som symboliserar välgång för mig inför det nya året. Det varierar säkert från individ till individ, och när jag gjort det så rullar jag ihop papperet och knyter ett grönt band om.

S6301527

Sedan kan man sjunga eller tänka: ”Jag blickar mot universum i denna långa natt, med örter i min hand och ljus med låga matt. Jag ber om välgång framför det nya årets dörr, för mig och mina vänner i nutid och från förr.

Sedan försluter man glasskålen. Det kan man göra antingen med ett lock av glas, eller med cellofan som man knyter ett grönt band om så att det bildar en ”rund strut”. Samtidigt sjunger man för sig själv (eller tänker):

”Jag binder ihop denna önskan med kärlek och makt, att allt skall ske som jag nu har sagt. Att ingen får skadas, om inget ont vill jag be, min önskan är fullbordad, så må den då ske!”

Ett annorlunda sätt att uppmärksamma vår livgivande sol på!

Blessed Be! ❤

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s