Min älskade ”Pälsängel”!

Det finns få saker i livet som ger mig sån glädje som när jag går i skogen med Ronja. Detsamma kände jag förstås med de andra hundarna. Medan jag är hennes ögon så blir hon min hörsel och mitt luktsinne. Det sjätte sinnet tror jag att vi har båda två och faktiskt så fungerar nog mitt bättre vissa gånger! 😉 Ronja är ju så ung än och fullt upptagen med dofterna och ljuden i omgivningen och då får jag agera ”känselspröt” istället.

20160106_103530.jpg

Ronja, min ledstjärna och bästa vän!

Tankar som kommer och går… Ofta tänker jag efteråt: Varför talade jag inte in det jag tänkte på mobilen, det var ju så bra! Och när man går där helt ostörd i en omgivning som inte ställer några som helst krav på en, så fungerar hjärnan så mycket bättre. Man talar om ”klarsyn” och det behöver man inte vara clairvoient – eller hur det stavas – för att vara, det räcker med stillheten ute i skogen. Alla problem finner en lösning och man vet EXAKT hur man skall tackla dem just då.

20160109_104840

Ja jag vet inte vad det beror på, kanske den lätthet med hur Ronja tar på tillvaron och att det bara är vi två just då. Hennes lätthet smittar av sig och när jag lyfter blicken så inser jag hur fantastiskt livet ändå är, eller kan bli bara jag lyssnar inåt – och studerar denna vänliga, fyrbenta varelse som trots att hon endast äger det hon går i visar en sådan otrolig livsglädje!

20160114_103456

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s