Söndag den 24:e januari

… och man trodde att värmen var på väg. Nix, inte den här gången heller! 15 minus fortfarande men promenaderna hjälper en att hålla värmen. Som tur är! 🙂

Jag minns vintrarna ute på landet: Huset står på torpargrund, stora stenblock som bär upp hela huset och det innebär att den kalla luften tar sig in mellan stenarna. Hade inte snön hunnit komma innan den första köldknäppen så var det som bäddat för att vattnet skulle frysa. Därför hade jag alltid två 25-litersdunkar stående som reserv, ifall det skulle behövas. Oftast hade inte vattnet i Gålån hunnit frysa den här tiden, så jag tog bilen och hämtade vatten där. Sedan var det kupévärmare från bilen eller varmluftpistol jag fick använda för att tina vattenledningen. Det kunde ta timmar, ja ibland hela dagen! Just då var det inte roligt men när jag ser tillbaka på allt ”ävel” jag hade där under vintrarna, så är det med ett leende på läpparna. Dessutom växte jag av att klara av såna saker på egen hand. 😉

En minst sagt ”kall” morgon hade jag fem grader nere på golvet i sovrummet och nio vid nattduksbordet, ändå hade jag eldat till klockan ett på natten. De morgnarna tog det emot nåt väldigt att kliva ur sängen, men då hade jag täckbyxorna bredvid mig så jag kunde hoppa i dem direkt! Sedan rusade jag till braskaminen för att göra upp eld. 🙂 Kaffet och badrummet fick vänta, värmen var viktigast just då.

Minns en annan köldknäpp, det var -26 grader på natten och en av hundarna behövde gå ut. Klockan var kvart över tre, jag minns det så väl för det jag fick uppleva ute i kylan är något som jag aldrig glömmer!

Jag har aldrig upplevt en sådan kristallklar natt, stjärnorna framträdde på ett helt annat sätt än vanligt, så klara, och Vintergatan såg faktiskt ut som en ”gata”, helt upplyst! Jag kunde till o med urskilja att stjärnorna låg på olika avstånd från jorden och det kan man endast när rymden verkligen är kristallklar! Jag fick en tredimensionell bild av hela universum och en känsla av att jag befann mig mitt i, liksom svävande. Det är sällan som rymden framträder så klar och trots att det var kallt och kolmörkt så ville jag inte gå in, men hundarna ville annat så det var bara att följa med dem in igen. 🙂

Vintern som så många avskyr, har många positiva sidor. Det gäller bara att hålla ögon och öron öppna och att klä sig varmt förstås. Vintern är inget för de fåfänga! 🙂

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s