Keramiklera och gamla minnen

keramik

Lånad bild studieförbundet vuxenskolan, Nässjö

Under 70/80-talet dök de upp som svampar i jorden, keramikerna. Då var det inne att flytta ut på landet och antingen leva ”grönt” eller på något hantverk, och just keramik var vanligt. Jag hakade på trenden, inte så att jag försörjde mig på ”den gröna vågen” eller keramik, men jag var väldigt intresserad av just keramik. Även då var inkomstmöjligheterna det som bestämde vad man skulle ägna sig åt så keramiken fick vara, åtminstone som inkomstkälla. Intresset däremot har jag aldrig övergett även om det tog många år innan jag återupptog det.

För ett par år sedan, kanske mer jag minns inte riktigt, såg jag en annons på Blocket, en drejskiva med brännugn för 1500 kr! Jag ringde förstås direkt, både drejskiva och ugn kostar annars åtskilliga tusenlappar! Det var en familj som skulle flytta och ville bli av med grejerna för att ”slippa dra med dem”.. Kunde inte bli bättre, vilket tillfälle! Jag hade en drejskiva med sparkskiva men fick ont i ryggen av att sitta och spänna mig när jag sparkade på fotskivan, så den sålde jag. Så äntligen fick jag en ”riktig” drejskiva att jobba med! 🙂

Bilder från www.archiproducts.com

Nu är det många år sedan jag drejade så det blir nog som att börja om från början antar jag. Den första eldrivna skivan jag hade byggde brorsan åt mig. Han gick en svetsarkurs just då och fick till en riktigt bra drejskiva av en gammal symaskinsmotor och några stålrör. Dessvärre brann den upp en gång när jag stod och arbetade vid den.. 😮 Det small till i hela huset och blev kolmörkt, sedan steg röken upp ifrån drejskivan.. Annars hann både jag och ”svägerskan” fixa rätt många alster före olyckan. Innan vi fick kläm på det däremot, så stänkte både lera och vatten uppefter väggarna. Åh va roligt vi hade! 🙂

Bilder från http://www.solglantan.se

Nu ska jag alltså börja om ifrån början igen, så jag tänkte att jag skulle låta dem som vill följa med i min utveckling. Säkert blir det väldigt frustrerande för mig men träning ger färdighet, det har alltid varit mitt motto och jag är inte den som ger upp när jag väl har bestämt mig för något. Samtidigt så vill jag visa dem som tror att de inte har anlagen eller talangen för något nygammalt intresse, att allt går att lära sig med träning. Dessutom och kanske det viktigaste; Man blir aldrig för gammal för att lära sig någonting nytt! 🙂

http://www.seosterlen.se

Har man ett intresse som man inte har haft tid att utveckla tidigare, så borde man ta tjuren vid hornen och sätta igång så fort man får den tiden! Man inte bara växer utav det, man ger också den extra tiden en mening.

Och det är minst lika viktigt tycker jag! 😉

(Alla bilder på sidan är lånade och adresserna till keramikerna står nedanför.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s